När vi var ute en dag och promenerade gick vi förbi denna trevliga taverna, men den var inte öppen just då.
Så här ser vägen ut, när man kommer genom serpentinvägen, som också leder till Argostoli, Kefalonias huvudstad.
Det fanns ett annat slags boende också. Den som bodde i tältet hade lagt upp djurskallar på "bordet". Vi såg inte till honom/henne.
Mitt inne i byn fanns det ett stort torg och där kunde man sitta och titta över havet. Runt torget fanns det några tavernor också, som vi gärna gick till och åt våra middagar.
En dag, när vi var ute och promenerade runt, så såg vi hur man förvarade och födde upp kaniner i en bur med nätgolv.Här ser vi torget igen, när solen höll på att gå ner i havet.
Så en dag tog vi en båtutflykt från Poros till Fiskardo, som ligger mer på nordsidan av Kefalonia. Fiskardo är känt för sin romantiska stil med pastellfärgade hus. Det är hit de flesta turister kommer bara för att se den här byn. På vägen hit fick vi också se Melisanigrottorna med sin underjordiska jätteblåa sjö.
Så här ser hamnen ut i Fiskardo från båten, när den går in till kajen.
Här ser vi just ett av de rosa husen med den blåa fina porten.
Hamnen ser ut så här från ett annat håll.
Serveringarna ligger tätt i hamnområdet.
Nu är vi tillbaka till Poros igen. Jag kunde inte låta bli att fota detta fina motiv.
En söndag gick vi upp till kyrkan, som ligger uppe i en backe. Det var jättevarmt och högmässan var på gång, så jag fick stå i porten för att kunna se och höra något.
Något år senare ville vi resa tillbaka hit, men då hade man inte kvar Poros som resemål tyvärr. Men vi bodde då i Lassiområdet alldeles intill Argostoli, huvudstaden. Då passade vi på att ta en lokalbuss ner till Poros och hälsade då på hos vår hotellvärdinna för den här gången. Då blev vi inbjudna i hemmet och bjöds på kall dricka och godis.
Så skulle vi äta lunch och kom till ett ställe, där vi hade varit den här gången. Tjejen som serverade då, kom cyklandes till jobbet och när hon fick syn på oss blev det stora famnen, för hon kom så väl ihåg oss. Jag brukar säga att grekerna har tydligen ett fotografiskt minne, för de kommer ihåg från gång till gång vem man är.
Välkommen till min sida. Skriv gärna en kommentar så blir jag så glad. Gilla
3 kommentarer:
Såg väldigt mysigt ut där! Många av de stora turisorterna har ju en gång i tiden varit små pittoreska byar.
Ja, vi brukar försöka boka samma rum varje gång. Vi ringer ner ca en månad före och pratar med tjejerna på hotellet. kramiz!
Jo, vi funderade allt på ett annat rum, men då har vi ju inte två sidor...bäst där vi alltid har en sol-o en skuggsida! Kramiz
Det ska bli jättetrevligt att få lära sig laga turkiskt av de som verkligen kan detta! Tropic har ju bl.a den absolut bästa Testikebaben. Kramiz
Skicka en kommentar