Rhodosminnen från tidigare.

Nu har jag ju skrivit en hel del om vår senaste resa till Puerto de la Cruz på Tenerife, så jag tänkte att jag skulle pausa från den resan och berätta om en annan vi gjorde till Rhodos 2008.

Vi bodde på ett hotell, som hette Agla och låg i närheten av det man kallar för den blåsiga stranden. Sibbe hade bott där tidigare, innan vi två träffades, så han tyckte att det var kul att komma tillbaka dit.
Det har hänt oss en massa trevliga saker på Rhodos. Första gången jag var i Grekland överhuvudtaget var just till Rhodos stad. Då bodde vi på ett hotell som hette Constantin.

Hos Reseguiden, har jag skrivit ett resealbum, där jag berättar en hel del tokiga saker, som har hänt oss där. Klicka på bilden här under, så kommer du till det albumet.

Den här mannen på bilden träffade vi redan 1981, då vi var på Rhodos tillsammans första gången. Han hade en restaurang, som hette Parthenon. Lokalen är såld och delad i två delar och numera har han en väskaffär där.

Förutom de tokigheter jag berättade om i Resealbumet, så kan jag berätta om, att våra goda vänner Lars och Kristina överraskade oss den här gången. De hade redan förnekat att de skulle resa nånstans, men åkte ner dit också, utan att vi visste säkert, att de skulle komma. Jag hoppas att de var gladare, än vad jag har lyckats förmedla med den här bilden. Vi hade roligt tillsammans vad vi tyckte.

Vi hade havsutsikt från vår balkong, så det blev några vackra solnedgångsbilder.

Så stor skillnad det kunde vara gång från gång.

Något, som var intressant för Rhodosresenärer är den här glassbaren, som skyltar sina glassar som djurhuvuden.

I den gamla stan, så finns det mängder med gränder. Här är ett lyckat foto, som jag i alla fall tycker.

Klicka på bilden av "Antonio" i Resguiden, så kan du läsa en kommentar, som verkligen är trevlig, som jag tycker. Tänk att få visa en släkting för en RGvän och numera också en vän på Facebook! "Antonio" heter egentligen Stathis vad jag förstår. Vi har träffat honom igen, när vi var på Rhodos 2011 i september.

Historien om den gamle mannen, vi träffade på hotellet har sin förklaring i dessa två söta servitriserna. De hjälpte honom med maten varje dag. Han behövde inte hämta den själv. Han hade varit stamgäst på samma hotell i flera år och brukade resa dit ett par gånger om året.

Så vill jag sluta med den här lilla söta danska flickan i matsalen. Hon kastade slängkyssar till mig och var jättegullig. Hoppas att du förstår hur du går vidare i Resealbumet. Klicka på "Visa resan dag" för dag, så kan du läsa hela innehållet.

Välkommen till min sida. Skriv gärna en kommentar så blir jag så glad. Gilla