Ja, så var den tiden över, då vi har haft ansvaret för Noack. Matte och Husse kom och hämtade honom i förmiddags efter Thailandssemestern på 14 dar. Han låg i vardagsrummet och tittade på Morfar och hörde inte när de kom in i hallen. Vi hade låst upp dörren först, eftersom de hade ringt och vi visste om, att de skulle komma. Matte satte sej på huk och sa Noack tyst. Det hörde han meddetsamma och rusade upp och halkade över parketten och hoppade på henne, så han nästan välte henne. Han blev så himla glad, så det går inte att beskriva. Han hoppade på och hälsade på Husse också. Det höll på både länge och väl med välkommen hemönskningarna innan de kom iväg hem. När de kom ner på gatan skällde Noack för att säga adjö till oss. Det brukar han göra och tittar då upp till fjärde våningen, där vi bor och har vår balkong. Där står vi förstås och vinkar tillbaka till honom.
I går kväll så visade jag ju hur det såg ut i vår hall med röran. I dag så ser det ut så här. Lite bättre väl?
.jpg)
Kistan, där jag brukade lägga mina kläder är också rensad. Ser väl också lite bättre ut?
.gif){kind=small}
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar