Trettondagen på förmiddagen.

Igår berättade jag om hur vår förmiddagspromenad tedde sej. Jag hade tänkt skriva om efter-middagens utflykt också. Men eftersom jag även hade tvättstugan och annat (t. ex. TVtittande på en långfilm), så hann jag inte med förrän klockan var sängdags. Det blev alltså inte av då.

Så nu ska jag tala om gårdagens eftermiddag. Vi gick ut Noack och jag och vägen går ju förbi "korvaludan" igen. Då var det öppet och Noack ställde sej framför dörren. De hade kunder, en pappa och hans dotter och de var på väg ut, då Noack trängde sej förbi dom och kom in i kiosken. Jag fick tag på hans halsband och drog ut honom, men han krängde sej ut från halsbandet ett par gånger och försökte ta sej in igen. Som jag skällde på honom. Då sänkte han huvudet och skämdes ett tag. Jag satte på honom kopplet, för att få honom med mej. Det brukar jag oftast inte ha på honom, för vi har sån väg, att det inte kommer folk precis och han är ju lydig annars.

Vi gick i alla fall vidare och efter en lång promenad kom vi till torget hemma. Där ligger det en pub och det har hänt att Noack har fått matgodis av krögaren. Så där är det också svårt att få honom att gå förbi utan att han stannar och kollar läget. Han hade kommit iväg lite före mej och när jag kallade på honom, så stod han ju där han inte får och åt. Krögaren hade lagt ut kebabkött i en bunke utanför och det smakar väldigt gott tycker Noack.

Här är krögaren och Noack i somras. Folk från hans land anser att hundar är orena djur precis som grisar. Dessutom är de rädda för hundar i allmänhet. Han har varit rädd för Noack tidigare, men har nu kommit underfund med att han är en snäll vovve. alltså ville han fotograferas för att kunna visa sitt mod.

Morgonpromenaden idag har gått händelselös förbi i alla fall. Men när vi kom hem och vi hade ätit frukost allihopa fick jag en idé. Jag har en spegel som jag använder på resor. Den satte jag framför Noack, när han låg på golvet i vardagsrummet. Som han tittade, när han såg sej själv. Vi har lagt ett gammalt lakan på golvet, för han dreglar så mycket på parketten.