Kall vinter igen.

Ja, så himla kall kanske den inte är, men eftersom det blåser också, så känns det kallare. Nu är det i alla fall ungefär nollgradigt, men jag tror faktiskt det var någon grad lägre, när jag var ute förut med Noack. Då hade det snöat, så han blev alldeles vild. Han gillar att doppa nosen i snön och smaka på den.

Vi gick förbi korvkiosken igen och då var det inte lätt att få honom med sej minsann. Han tror ju, att det vankas korv varje gång, vi går förbi, så jag fick dra honom därifrån. Sen gick han fint igen. Tyvärr var det inte så mycket snö, att jag kunde kasta nån på honom. Jag lyckades få ihop litegrann en gång. Han gillade det skarpt, när han fick mjuk snö över nosen. Men han var faktiskt riktigt busig hela tiden när vi var ute.

Ungefär så här såg det ut från vårt vardagsrumsfönster efter snöfallet. Detta är taget förra året. Det ligger fortfarande snö på taken i alla fall.

På morgonen var Noack helt galet kelen med oss båda. Han saknar nog sin Matte. Vi nämner inte hennes namn, för då går han ut mot ytterdörren och lägger sej där och väntar på att hon ska komma. Nu ligger han vid köksdörren för Sibbelin håller på att laga mat och då brukar han få sin också.