Inget inlägg i går, men det tredje för idag.

Så här ser det ut i vår hall just nu och har gjort ett bra tag. Det beror ju på att det är slaskigt väder och att Noack måste torkas av innan han får lov att gå in. Alldeles innanför dörren ligger det några tidningar, som vi kan sätta våra skor på, när vi har kommit in. Framför dom ligger en blå frottéhandduk, som används till att torka av Noack om fötterna. Han får inte gå vidare in förrän det är gjort. Efter handduken/badlakanet ligger det ett vanligt lakan på mattan. Det ser inte klokt ut, men vad göra?

I morgon kommer Matte hem igen och då kommer hon ju att ha gossen hemma hos sej. Då kan jag äntligen få bort avarterna här. Vi älskar ju Noack och vill ha honom mycket hos oss. Men det blir lite jobbigt för vår mattas skull. Den är egentligen inte bra att ha i en hall, men vi är ju bara två och klarar av den utan att smutsa ner den. Noack ligger här och äter sitt hundgodis där. Vi kallar dom för sticks. Det är stänger, som han tuggar på och ska vara bra för tändernas skull. Sen är det det där med mina kläder.

Plocka av mej jackan, så är det vad jag har på mej inomhus till exempel. Jackan behöver jag inte hemma. Klänningen har kort ärm. Vi har rätt så varmt och gott i vår lägenhet, så när jag ska gå ut med gossen är det fullt schå, att byta om från en sommarklänning till långkalsingar, långbyxor, långärmad tröja, kofta, halsduk, lång jacka, mössa, vantar och skor. Sen ska allt det där eländet av igen, när man har varit ute. På igen vid nästa utebesök. Det händer minst tre gånger om dan. Mina utegångskläder lägger jag på en kista, så de är lätt åtkomliga. (Inte jackan, mössan, vantarna och skorna förstås.) Det ska bli skönt att inte ha det liggande där. Det är ju förstås att det är för lättjans skull de gör det. PS. Vi kommer att sakna att inte ha honom hos oss varenda dag. DS.

I kväll tittade vi förstås på Stjärnorna på slottet igen. Det är bra synd att det bara är ett enda program kvar i serien. Programmet bjuder på övverraskningar och ingående beskrivningar av de medverkande. I kväll var det Kjelle Bergqvists tur att grillas och det var hans dag att underhålla de andra. Underbart roande och oroande.

Så till veckans Ranelidare: "Du kan aldrig skriva vackert om du knyter handen."